Fredagmiddag och dags för veckans unna. Idag fick det bli en nostalgitripp till gammelmormor och gammelmorfars Tyskland och sena middagar i restaurangen på Gasthauset i lilla byn.
Spätzle är en form av pasta/nudlar. Man gör en ganska lös pastadeg som sedan droppas ner i kokande vatten. Hoppas du vågar prova, här kommer receptet.
Spätzle, recept för 2 portioner
2 ägg 3 dl mjöl salt ca. 2 msk vatten
Vispa ihop äggen och bland ner salt, lite av vattnet och mjölet.
Degen blir en blandning mellan smet och deg.
Koka upp en stor kastrull med saltat vatten.
För att forma spätzlen finns två lätta alternativ:
Alternativ 1: Använd en liten skärbräda. Doppa skärbrädan i kastrullen med kokande vatten för att värma upp den. Lägg en liten klick av smeten på skärbrädan (använd en lång flat kniv) och smeta ut degen på skärbrädan. Skär sedan skrapa sedan ner små långa band av spätzle ner i det kokande vattnet. När spätzlen flyter så är de färdigkokta, så gör allt i omgångar.
När jag gör spätzle så använder jag en hålslev och fiskar upp spätzlen och lägger i en sil tills allt är klart.
Alternativ 2: Använd ett durkslag (eller något liknande) med stora hål. Använd slickepott eller degskrapa för att pressa igenom degen genom hålen medans durkslaget ligger ovanpå kastrullen. Jag har en grillstekpanna för grönsaker, som är som en stor metallform med stora hål i som jag helt enkelt lägger ovanpå kastrullen och sedan skrapar jag ner degen genom hålen. Även det här alternativet kräver att du gör det i omgångar, ingen tycker om överkokt spätzle.
Jag tycker om att snabbt slunga min spätzle i örtkryddad smält smör för att snabbt värma på spätzlen innan det är dags att servera. Idag krossade jag i några av farmor och farfars torkade salviablad medans smöret smälte.
Idag serverade jag urbenad kycklingklubba (säljs som kyckling steak), med en skysås gjord på vitt vin och grädde.
En ganska enkel maträtt att slänga ihop, inga konstiga ingredienser, men ändå en hög känsla av att unna sig något gott och extra.
4 dl havregryn 8 dl mjölk/vatten 1,5 dl surdegsgrund (kan också utelämnas men jag älskar smaken!) 50 g jäst 50 g smör 2 msk honung 2 tsk mald kummin 1,5 tsk salt 11-12 dl vetemjöl
Blanda 6 dl vätska med havregrynen och saltet i en kastrull. Låt koka ihop till en gröt.
Häll i resterande mängd vätska, smör, kummin och honung, rör runt till en enhetlig smet. Låt svalna till 37 grader.
Rör i jäst och surdeg, låt stå i tio minuter tills du känner att det börjar lukta jäst från smeten.
Häll i mjölet, lite i taget, det här blir en ganska kladdig deg, och du ska nästan inte kunna knåda den. Den ska inte bli len som en klassisk bulldeg, utan kännas kladdig men ändå inte fastna jättemycket på dina fingrar när du känner på den.
Låt jäsa i 30 minuter.
Häll sedan upp smeten i en långpanna och tryck ut den så att degen fyller pannan. (Du kan nu skåra degen lite med valfritt redskap, göra små rutor som du sedan kan skära upp i)
Nu ska degen jäsa lite till. Har du nu haft i surdeg så kan du med fördel låta den kalljäsa över natten i kylskåpet för att få fram ännu lite mer smak. Har du inte haft i surdeg kan du självklart också kalljäsa den i kylskåpet över natten. Men låt den jäsa minst 30 minuter till. Om du tänker långjäsa den mer än 2 timmar, så skulle jag ställa in den i kylen för en långsammare jäsning.
När det är dags för gräddning så ska den stå inne i ugnen på 225 grader, i cirka 20-30 minuter. Knacka på toppen av brödet när du tror det är färdigt, låter det ihåligt så är det klart.
Det här kan vara det svåraste, men försök låta brödet svalna helt på galler med handduk över sig innan du skär upp det. Då hinner brödet sätta ihop sig ordentligt, och det blir lättare att skära och bre på smör sedan. (Att låta brödet svalna på galler gör att du behåller en knaprig skorpa och botten blir inte degig.)
Servera med ditt favoritpålägg. Jag rekommenderar smör, lagrad ost och paprika.
När jag bakar bröd så brukar jag låta brödet svalna, för att sedan portionsförpacka det och frysa in det i frysen, på så sätt kan jag enkelt ta fram en lagom stor mängd bröd för ändamålet och ändå behålla känslan av ett färskt bröd. Hembakat bröd håller sig inte lika färskt, mjukt och saftigt i brödlådan på köksbänken som köpebröd. Så mitt tips: frys in!
Jag brukar säga att jag är den jag är, våga lär känna mig och bilda dig en egen uppfattning.
Sofia Stensby
Jag heter Sofia, född 1990 och jag bor på västkusten nära till familj och hav. Jag bor i en ”vanlig” hyreslägenhet, men som är min drömlägenhet. Det känns som att det är min första vuxna lägenhet, och det tror jag har att göra med att jag ÄNTLIGEN har ett stort vanligt kök, och inte bara en liten kokvrå. Med mig bor min hund, 4årige Nike (hane). Han är en welsh springer spaniel, och han lider inte av mitt matlagningsintresse. Han tycker väldigt mycket om att få hemgjorda hundköttbullar som torkas till träningsgodis, eller när han får äta upp resterna ifrån ostbrickan (allt i lagom doser såklart).
Min matlagningsresa
Lite skämtsamt brukar min matlagningsresa berättas att den började någon gång mellan 1997-1999, då var jag alltså typ runt 8-9 år. Jag hade på fritids fått göra en jättefin marmorerad bok som jag tänkte att jag skulle göra till receptbok.
Pappa skulle laga köttfärssoppa till familjen och jag bestämde mig för att skugga honom och skriva ner allt han gjorde, som mitt första recept. Han började med att hälla upp flytande margarin i kastrullen, och formade ett kryss och några småklickar bredvid, varpå jag skrev ner ”Smör ett kryss och lite till” i min receptbok, och resten är historia.
Jag har minnen från ännu tidigare, tillsammans med farmor och farfar i deras kök. Stekandes pannkakor, baka pizza och provsmaka allt de odlade i sin fantastiska trädgård. De hade en sådan där klassisk tripp-trapp-stol i sitt kök, och så fort det vankades mat hemma hos den så satt jag där och fick provsmaka, röra, göra och lära mig allt.
Mat och matlagning har alltså spelat en stor roll i mitt liv. Jag har aldrig riktigt förstått mina jämnåriga kompisar som ganska ofta sagt att det är tråkigt att laga mat till sig själv, att det är lättare att gå och köpa take-away och allt vad som sägs. Men det är val man gör, och olika intressen. Jag säger att varför förtjänar inte att jag att äta bra mat, lagad från grunden och med kärlek? Blir det mat över? Perfekt, matlådor, eller bjud in en kompis/familjemedlem och dela maten med. Det behöver inte vara uppstyrda middagar med linneservetter.
Mitt kök
Jag tänker att i en matblogg kan det vara ganska bra att ha ett litet hum om mina förutsättningar i mitt kök, och vilka redskap som jag tycker om att använda, därför tycker jag att mitt kök förtjänar en presentation också:
Ett typiskt hyreslägenhetskök, och när jag ser den här bilden så ser jag alla ostylade vinklar och vrår, men så är det i ett levande kök. Jag använder köket, och det är nog mer regel än undantag att allt är undanplockat eller stylat – jag hinner inte innan jag ska använda det nästa gång helt enkelt.
Men på bilden kan ni se Nike, mitt köksbord som jag återbrukat min receptbok med familjens samlade recept, ni vet Gammelmormors äppelkaka, farfars frallor eller Gulashsoppan från Frau Maria i Tyskland där gammelmormor och gammelmorfar bodde. Spisen är tämligen gammal, plattorna är inte de snabbaste, men den funkar att använda.
Jag har inte mycket ”fancy” utrustning. Det finns t.ex inga kitchen aid- produkter, däremot finns mammas och pappas klassiska elektrolux assistent parkerad här (eftersom de inte använder den, låneavtalet innebär lite brödleverans då och då!). Dock finns en croc-pot (slowcooker) i skåpet som används regelbundet, det finns en bänkdiskmaskin, men de är inköpta för att användas, och inte bara för att stå och se fina ut i ett hörn.
Jag skulle gissa att min kaffemaskin kan vara det som skulle gå under mest onödiga maskinen i mitt hushåll. 2 gånger om dagen dricker jag en dubbel espresso, och jag kände att det blev hysteriskt dyrt med att släpa kapslar för att dricka dubbel espresso (fyra kapslar om dagen = 25 kr typ), så jag gjorde en investering i en espressomaskin som maler kaffebönorna och där jag enkelt kan ställa in styrkan och mängden färdig espresso som den ger, men det är en maskin som är mig kär.
Mina köksredskap får stå i en kruka på bänken också eftersom de används, börjar ni förstå min filosofi kring hur jag använder mitt kök? Det får gärna vara snyggt och passa in, men det ska också vara funktionellt och gå att använda smidigt.
Som sagt, mitt köksbord är återbrukat från ett klassiskt lackat furu bord som jag spenderade hela förra sommaren åt att slipa rent från allt lack, och numera är det enbart oljat, och meningen att man ska kunna använda, sätta märken i och kunna knåda en bröddeg på. Det finns en stringhylla i mitt kök som kan vara en av mina käraste ägodelar, den har jag restaurerat. Fyndade den på loppis och gav mig på att få den i skick för att kunna ha den uppe. i Stringhyllan förvarar jag en del av mina skafferivaror, eftersom jag tycker det är snyggt.
På mitt köksbord finns alltid mängder med matlagninstidningar som jag älskar att bläddra i för inspiration, nu har det varit mycket på jobbet ett tag så jag ligger efter, men ser fram emot några härliga vårdagar på balkongen då jag kan få chansen att komma ikapp.
Min matfilosofi
Vad kommer du kunna hitta på min matblogg då? Vad gör att den sticker ut? Jag tänker att det i huvudsak är för att det är jag som gör den. Jag hoppas jag kan dela med mig av min passion för matlagning, och att jag kanske kan få några att våga släppa taget om receptbladet och få en liten förståelse kring smakkombinationer och hur man kan tweaka receptet för att få det som man själv vill att det ska smaka. Tolka mig inte fel nu, recept är jättebra, som grund och inspiration, men jag tycker det är svårt att enbart gå på dem, iallafall när det gäller matlagning, brödbak och annan bakning är något helt annat. Jag upplever att det är sällan jag får till den där sista guldkanten på maten genom att enbart följa receptet och mängderna som finns angivna i det.
Min mat är alltid anpassad för mig, jag själv äter laktosfri kost, jag har gjort en överviktsoperation (duodenal switch) och i och med den finns det vissa saker jag har svårt att äta/få i mig, jag tål inte nötter och mandlar och jag kan inte äta en helt vegetarisk kost pga överviktsoperationen.
Jag bor i ett ensamhushåll (förutom hunden då) men det gör också något med maten rent ekonomiskt, och det är inte ofta jag köper de så kallade finare styckdetaljerna. Däremot lägger jag hellre pengar på lokalproducerad och ekologiska produkter. Men ändå: osten på dagens frukostmacka var veckans erbjudande på Willys. God mat beror inte på vilken prislapp som sitter på den i butiken!
Så, det var ett första inlägg från mig, ikväll kommer ett första recept. Idag blir det från gårdagens brödbak!
Välkomna till foodbyLoppan, hoppas ni ska trivas här!
Det här är ditt allra första inlägg. Klicka på Redigera-länken om du vill ändra eller ta bort det eller skriv ett nytt inlägg. Om du vill kan du använda det här inlägget till att berätta för dina läsare om varför du startade din blogg och vad du tänker göra med den. Om du behöver hjälp kan du fråga de vänliga personerna på våra supportforum.
foodbyLoppan 